Varje fredag har vi kompetenslunch på Iteam. Vi äter en god mat och samlas för att lyssna på en av våra kollegor som berättar om något nytt hen lärt sig eller intresserat sig för. Vi har kodluncher, designluncher och coachluncher som alternerar. Kika in här framöver för fler bloggar om sådant vi pratat om!

I takt med att fler och fler företag inser värdet av design har behovet att kunna skala designfunktioner ökat. Och det är precis det som DesignOps fokuserar på. DesignOps handlar om att skapa rätt förutsättning för de som på olika sätt arbetar med design. Genom att dela lärdomar och insikter på ett effektivt sätt och skapa gemensamma strukturer för både arbetssätt och kommunikation frigör vi tid så att designers kan dra större nytta av varandra och ägna mer tid åt innovation. Kortfattat fokuserar DesignOps på “hur” för att en designer ska få mer tid till “vad”.

Nielsen Normann Group har tagit fram en modell bestående av tre huvudområden som tillsammans beskriver hur DesignOps fungerar:

• Hur vi arbetar tillsammans

• Hur vi utför arbetet

• Hur vårt arbete ger effekt

Inom det första området hittar vi bland annat organisation. Hur bygger vi designteam? För att göra designorganisationen tydlig är det viktigt att ha en organisationskarta över designteamen. Det blir särskilt viktigt när vi skapar fler, kompletterande men fristående designteam. Här behöver vi även definiera varje enskild designroll såväl som teamets roll som helhet.

Att skapa bästa möjliga förutsättningar för samarbete är en annan viktig del. Effektiv kommunikation är en bra grund till ett gott samarbete. För att vi ska uppnå det behöver vi se till både miljöer och möten och fundera över hur de kan bidra till just en effektiv kommunikation. Det kan bl a innebära att sätta upp en struktur med regelbundna möten. Fundera över hur gruppens lokaler är utformade, och se till att de möjliggör samarbete. Finns det gemensamma “ytor” för kompetensutbyte och delade intressen till exempel?

Vi behöver också ta hänsyn till den enskilda människan (humanisera), och säkerställa att det finns konsekventa processer för nyanställning, onboarding och kompetensutveckling. Vi behöver också forma möjliga karriärvägar för olika roller.

Nästa område handlar om hur vi utför arbetet och hur vi skapar en standard för designarbetet. Det handlar både om att dokumentera och att successivt optimera den övergripande designprocessen. Vi behöver synliggöra vilka designaktiviteter som används i processen och säkerställa att vi använder gemensamma designverktyg för ett mer effektivt samarbete. Sammantaget ger detta en bättre designkvalitet.

Något som också i stor utsträckning påverkar hur vi utför arbetet är harmonisering, dvs hur vi delar vår kunskap om design så att vi kan bygga en gemensam grund och arbeta utifrån. Harmonisering av designarbetet innefattar att skala och hantera designsystem samt att skapa arkiv med insikter från användar-research så att de är tillgängliga för alla. Harmonisering handlar också om att se till att det finns bra system som gör det möjligt att enkelt dela designtillgångar och mallar mellan olika designers.Att fatta beslut om vilka projekt vi ska arbeta med och när är också något som i hög grad påverkar hur arbetet utförs. För att kunna prioritera arbetet behöver eventuella flaskhalsar i designflödet identifieras och det måste finnas förståelse för designteamets kapacitet. För att kunna prioritera funktioner och projekt behöver vi använda objektiva och konsekventa metoder.

Det tredje och sista området handlar om hur vårt arbete ger effekt. Här vill vi mäta designkvalitet för att göra vår design mer ansvarsfull. Det handlar om att skapa definitioner för “bra” och “klar”, att välja ut mätvärden för designkvalitet och spåra dessa över tid samt att etablera designprinciper som kan användas som mätpunkter genom designprocessen.

För att få full effekt behöver vi även socialisera och utbilda andra om designerns roll och värde. Det gör vi genom att dela framgångsberättelser om användarcentrerade designprocesser och genom att vi aktivt ger erkännande och belönar designteam som tillämpar designpraxis.

Ett sista led i att ge designarbetet effekt är att göra detta möjligt! Vi behöver uppmuntra förståelsen och användningen av designaktiviteter även hos personer med annan kompetens. Det handlar om att utbilda i hur designverktyg och designaktiviteter används och att skapa tydliga riktlinjer för dessa. Genom att dessutom erbjuda färdighetsträning, så att det används på rätt sätt, kan vi undvika att design blir en flaskhals.

Det kan kännas som en stor utmaning att ta sig an allt detta. Olika organisationer och företag har olika behov och det fina med DesignOps är att alla kan börja i det lilla. Grunden är att se det som ett designproblem. Det första steget för att sätta i gång är att undersöka var de största behoven finns.

Mycket av DesignOps principer riktar sig till större bolag som arbetar med flera produkter och parallella designteam. Ser en till ett mindre företag som Iteam, som arbetar i tvärfunktionella team och dessutom är konsulter, kan flera av DesignOps delar rentav kännas irrelevanta vid en första anblick. Men kanske är anledningen ännu större att skapa synergieffekter och samarbete mellan designers då de i projekt ofta arbetar ensamma i sin yrkesroll?

Vill du läsa mer om DesignOps, kika här!

Och vill du prata med Anna, hör av dig till henne här!